Dikten
Välkommen till GottÖl.se:s kulturhörna!
Fröding-alster
Och Gott Öl Kom
Och gott öl kom och gott öl for,
för gott öls skull har jag sålt mina skor
och satt mina strumpor i pant i en bod
- med gott öl håller jag upp mitt mod.
Sex oxar jag hade i ok för min plog,
de trivdes så tämligt och drogo bra nog
- jag sålde dem en efter en si så där,
med gott öls hjälp jag sorgen bär.
Och gott öl har gjort mig så arm som jag är
och haft mig att komma min piga för när
- för gott öls skull i stocken jag stod,
- med gott öl håller jag upp mitt mod.
Och gott öl kom och gott öl for,
för gott öls skull har jag sålt mina skor
och satt mina strumpor i pant i en bod
- med gott öl håller jag upp mitt mod.
Robert Burns i öfversättning af Gustaf Fröding
Gå på dompen
Å Däng-Jan sa te Kvennfôlks-Pälle:
”Du pälle, vi går te ett anna ställe,
dä här, dä ä lessamt dä,
nu går vi på dompen te Finnbacka-jänta,
ta brännvine mäddä, å Pälle du, vänta,
vänta!
vi tar allt klavére mä!”
Di gjord en musik ner å vägaskele
å spelt så kärvännli på piglocksspele,
men Britta ho kom inte ut,
di perka op Brittas lås mä en pinne,
å ställd sä ve fönstre å sa; ”ä du inne,
Britta!”
men Britta ho kom inte ut.
Sen veska di finnt: ”ä du ängschli för mor di?”
dä halp inte möe, da skrek di å svor di,
men Britta ho kom inte ut.
Da tog di ôpp sten å i vägga di donka,
på fönstra di banka, på dôra di donka,
å skrek: ”di dä ut!”
å da kom Britta ut.
Mä gamlingens gamle gevär i näven
geck Britta å smög bak mä knuta som räven
å huka sä ner å kröp.
Sen fyra ho tå bak mä halmen i stacken
å Däng-Jan han domp som en mjölsäck i backen,
ha slog sä i nacken,
å Kvennfôlks-Pälle han stöp.
Di dog å stog ôpp, di ble skenske i bena,
di tängde, di gne, satt dä ella tå stena,
fär skôte va bara tå krut.
Å senna ä Däng-Jan å Kvennfôlks-Pälle
just itnô så rogat te gå te nô ställe
å donke små jäntonger ut.
Å Britta ha satt sä på jola å skratta,
å vre sä å va sôm en sjuke fått fatt’a,
kröp senna i sänga igän,
men langt bål i Eda å langt bål i Köla
gek eko så skôte i bärga å töla
å langt bål Nôrge
geck skratte å går fälle än.
Gustaf Fröding
Dumt fôlk
Å gubevars för dumt fôlk!
Att en annan, sôm ingen lärdom har, int allti ä sôm en ska, d'ä inga unner, men når di, sôm ska va för mer, int ä klar i bokstaveringskônsta en gang, d'ä lett.
Te äxämpel dä va en söndasmôra, sôm ja geck å spanklér på landsvägen. Da kommer dä en harrkär gånass mä glasyger för yga, å smal å vesen va'n, tocken sôm tocker ä.
"Gudagen, min goda man", sa'n. "Vet han, vart ja ska gå för te komma te prästgårn", töckte'n.
"Håja, nock vet ja dä", sa ja. "D'ä inga kônst te komm dit. Når han ha gått ett litt stöck länger, kommer han te en väg te vänster, men den ska'n int gå, utta bar fortsätt, tess han kommer te näst vägskel, där dä tar å te höger, där ska'n gå."
"Mä se", sa harrkärsillänne å såg fundersam ut, änna sôm dä int skull var klar grejer. "Mä se, inte te vänster, men te höger. Nå vidare da."
"Jo, når'n da ha gått ett stöck te, så kommer'n te e å, å i åa ä e ö."
"Vasa", sa'n.
"Å i åa ä e ö", sa ja.
"Men va i all ti ä dä ni säjer, a, o?" sa'n.
"D'ä e å, vett ja", skrek ja, för ja ble rasen, "å i åa ä e ö, hörer han lite, d'ä e å, å i åa ä e ö."
"A, o, ö", sa'n, å dämme geck'en.
Jo, den va nôe te dum den.
Gustaf Fröding
Gråbergssång
Stå
grå,
stå
grå,
stå
grå,
stå
grå,
stå
grå-å-å-å.
Så är gråbergs gråa sång
lå-å-å-å-å-å-å-å-å-ng.
Det var dans bort i vägen
Det var dans bort i vägen på lördagsnatten
över nejden gick låten av spelet och skratten,
det var tjoh! det var hopp! det var hej!
Nils Utterman, token och spelmansfanten,
han satt med sitt bälgspel vid landsvägskanten,
för dudeli! dudeli! dej!
Där var Bolla, den präktiga Takeneflickan,
hon är fager och fin, men har intet i fickan,
hon är gäcksam och skojsam och käck.
Där var Kersti, den trotsiga, vandrande, vilda,
där var Finnbacka-Britta och Kajsa och Tilda
och den snudiga Marja i Bäck.
Där var Petter i Toppsta och Gusten i Backen,
det är pojkar, som orka att kasta på klacken
och vischa en flicka i skyn.
Där var Flaxman på Torpet och Niklas i Svängen
och rekryten Pistol och Högvaltadrängen
och Kall-Johan i Skräddarebyn.
Och de hade som brinnande blånor i kroppen,
och som gräshoppor hoppade Rejlandshoppen,
och mot stenar av klackar det small.
Och rockskörten flaxade, förkläden slängde,
och flätorna flögo och kjolarna svängde,
och musiken den gnällde och gnall.
In i snåret av björkar och alar och hassel
var det viskande snack, det var tissel och tassel
bland de skymmande skuggorna där,
det var ras, det var lek över stockar och stenar,
det var kutter och smek under lummiga grenar
— vill du ha mig, så har du mig här!
Över bygden låg tindrande stjärnfager natten,
det låg glimtande sken över skvalpande vatten
i den lövskogsbekransade sjön,
det kom doft ifrån klövern på blommande vallar
och från kådiga kottar på granar och tallar,
som beskuggade kullarnes krön.
Och en räv stämde in i den lustiga låten,
och en uv skrek uhu! ifrån Brynbärsbråten,
och de märkte, de hörde det ej.
Men uhu! hördes ekot i Getberget skria,
och till svar på Nils Uttermans dudelidia!
kom det dudeli! dudeli! dej!
Gustaf Fröding
Alster om öl
Der var en skikkelig bondemand
Der var en skikkelig bondemand,
han skulle ud efter øl.
Der var en skikkelig bondemand,
han skulle ud efter øl.
Han skulle ud efter øl,
han skulle ud efter øl, efter øl,
efter hopsasa, tralalala,
han skulle ud efter øl.
Til konen kom der en ung student,
mens manden var ud' efter øl.
Til konen kom der en ung student,
mens manden var ud' efter øl.
Mens manden var ud' efter øl,
mens manden var ud' efter øl, efter øl,
efter hopsasa, tralalala,
mens manden var ud' efter øl.
Han klapped' hende på rosenkind
og kyssed' hende på mund.
Han klapped' hende på rosenkind
og kyssed' hende på mund.
Mens manden var ud' efter øl,
mens manden var ud' efter øl, efter øl,
efter hopsasa, tralalala,
mens manden var ud' efter øl.
Men manden stod bag ved døren og så,
hvordan det hele gik til.
Men manden stod bag ved døren og så,
hvordan det hele gik til.
For de trod' han var ud' efter øl,
for de trod' han var ud' efter øl, efter øl,
efter hopsasa, tralalala,
for de trod' han var ud' efter øl.
Så skød han studenten og kællingen med,
og så gik han ud efter øl.
Så skød han studenten og kællingen med,
og så gik han ud efter øl.
Og så gik han ud efter øl,
og så gik han ud efter øl, efter øl,
efter hopsasa, tralalala,
og så gik han ud efter øl.
Moralen er: Tag din kone med,
hver gang du skal ud efter øl.
Moralen er: Tag din kone med,
hver gang du skal ud efter øl.
Hver gang du skal ud efter øl,
hver gang du skal ud efter øl, efter øl,
efter hopsasa, tralalala,
hver gang du skal ud efter øl.
Tysk text från 1500-talet
Öl
När man ser på hur barn´a växer upp och står i,
kan man undra om barn´a nånsin får det som vi ?
Om det finns jobb, om det finns mat
om det är drägligt där dom bor,
finns det får och kor och vatten och luft ?
Kan dom sola sig gratis, finns det blommor och blad ?
Har dom fläsk och potatis, kan dom ta sig ett bad ?
Framtiden verkar dyster när man grubblar över ett glas öl
men man hoppas att barna ändå får ett glas öl.
Ha det bra i värmen på en Sarakrog.
Rosenrött och himmelsblått ska det va.
Vårt liv är inte bara knog.
Öl är till exempel gott.
När man ser på hur barn´a växer upp och står i,
kan man undra om barn´a nånsin får det som vi ?
Om det finns jobb, om det finns mat
om det är drägligt där dom bor,
finns det får och kor och vatten och luft ?
Får dom döttrar och söner, har dom dragspel och vals,
har dom kvar bruna bönor, har dom någonting alls ?
Framtiden verkar dyster när man grubblar över ett glas öl
men man hoppas att barna ändå får ett glas öl !
Hans Alfredsson